I denna studie har jag tittat närmre på hur lärare arbetar med att individualisera undervisningen för elever i behov av särskilt stöd och för elever i den traditionella skolan. Jag har också tittat på hur en teoretisk lärare arbetar med individualisering i den traditionella skolan och vad som skiljer i den teoretiska lärarens arbetssätt jämfört med den praktiska läraren (idrottsläraren). Vad innebär ett individualiserat arbetssätt för idrottsläraren och vad finns det för skillnader i att arbeta individualiserande på en traditionell grundskola jämfört med en särskola. Mina resultat i denna uppsats tyder på att för både idrottsläraren och den teoretiska läraren ställer en individualiserad undervisning krav på planering och förberedelser inför lektionstillfällena. Ett individualiserat arbetssätt behöver dock inte vara mer tidskrävande än traditionell planering.

Syftet med denna studie var att få svar på hur lärare i mellanstadiet arbetar med individualisering. Vi ville även ta reda på vilka för- och nackdelar lärare ser med individualisering i ämnena svenska och samhällskunskap. Som datainsamlingsmetod använde vi oss av enkäter. För att få svar på våra frågor använde vi både kvalitativa och kvantitativa frågor i enkäten. Enkäterna besvarades av klasslärare i år 4-6 från 8 olika grundskolor.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Uppsatsens syfte är att undersöka i vilken utsträckning de ledare som ingår i min undersökning arbetar med ökat medarbetarinflytande. Jag vill även kunna identifiera faktorer som kan stå i vägen för detta arbete. Uppsatsens teoretiska avsnitt beskriver teorier kring medarbetarskap och ledarskap. Avsnittet mynnar ut i en presentation av modellen för Krav, kontroll och socialt stöd samt en modell för att analysera medarbetarskap i relation till kontextuella faktorer. Teorin aktualiseras i avsnittet för "Operationalisering av modellen" där jag för samman begrepp från modellen för krav, kontroll och stöd med teorier om ledarskap.

Denna studie handlar om individer som väljer att gå med i en religiös rörelse, pingstkyrkan. Huvudintresset låg i varför en individ väljer att bli medlem i en religiös rörelse, när vi lever i ett alltmer individualiserat samhälle, där religionen får mindre plats i människors vardagsliv. Studien baseras på intervjuer med fyra pingstvänner, en man och tre kvinnor, om hur vardagslivet ser ut, deras ritualer och traditioner samt om de känner någon utanförskap i samhället. Frågeställningarna berörde: Vad är det som gör att en individ väljer att ingå i en religiös rörelse? Vilken betydelse har ritualer och traditioner? Hur ser vardagslivet ut innanför samt utanför rörelsen? Den sekundära frågan som ställdes var: Hur har kyrkan berörts? Den teoretiska referensramen till forskningen var: generation, individualisering, socialisation, interaktion och vardagsverklighet, ritualer, det "äldre" samhället (gemeinschaft) och det "nya" samhället (gesellschaft).Forskningen visade att orsaken till att en del väljer att bli medlem i en religiös rörelse inte bara är religionen, utan i hög grad gemenskapen.

Sammanfattning I dagens välfärdsstat förflyttas fokus alltmer från kollektivet till individen. Det övergripande syftet med studien är att fördjupa förståelsen för relationen mellan individen och välfärdsstaten. Studien utgår från följande fråga: hur individualiseringsprocessen artikuleras i olika artiklar i tidningar och tidskrifter? Svaret på frågan söktes med artiklar från olika tidningar och tidskrifter som behandlar vår välfärd som invånarna kan få del av när de blir sjuka eller arbetslösa. Svaret söktes även i hur artiklarna framställer ansvar, effekterna och riskerna i ett individualiserat samhälle.

Sammanfattning I dagens välfärdsstat förflyttas fokus alltmer från kollektivet till individen. Det övergripande syftet med studien är att fördjupa förståelsen för relationen mellan individen och välfärdsstaten. Studien utgår från följande fråga: hur individualiseringsprocessen artikuleras i olika artiklar i tidningar och tidskrifter? Svaret på frågan söktes med artiklar från olika tidningar och tidskrifter som behandlar vår välfärd som invånarna kan få del av när de blir sjuka eller arbetslösa. Svaret söktes även i hur artiklarna framställer ansvar, effekterna och riskerna i ett individualiserat samhälle.

Vår studie visar samband mellan dagens alltmer individualiserade och målinriktade samhälle och elevproblematik såsom attityder, skilda föräldrar, skolprestationskrav, mobbing, avsaknad av vuxna, barns mående, tjejer-killar och alkohol. Dagens skola lär barn att ifrågasätta och att kritiskt granska samtidigt som vuxna har allt svårare att sätta de gränser och regler som faktiskt behövs för att ett barn ska utvecklas och må bra. Vår studie visar att yrkesrollen som skolkurator har förändrats och blivit alltmer efterfrågad och behövd och att det därför borde vara självklart med skolkuratorer på varje skola..

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Vår studie gick ut på att undersöka vilka läs- och skrivinlärningsmetoder som används i skolan och hur lärare arbetar med att individanpassa dessa metoder. För att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ studie. Grunden för arbetet har varit enkätintervjuer med lärare och observationer i år ett. Resultatet visar att ett par metoder, Bornholmsmodellen och Umeåmodellen, premieras av våra informanter men en mängd andra metoder förekommer också. Oavsett metod arbetar dessa lärare med individualisering på likartat sätt nämligen med arbetsscheman baserade på elevernas olika förutsättningar..

Mitt syfte med arbetet har varit att med hjälp av litteratur i ämnet åldersintegrerad undervisning få inblick i vad denna organisationsform kan innebära.I min litteraturstudie redogör jag för de olika motiv som ligger bakom införandet av åldersintegrerade klasser. Dessa motiv kan vara både pedagogiska och resursmässiga. Jag försöker också ge en bild av hur spridd den åldersintegrerade undervisningen är idag i Sverige. Arbetssättet i åldersintegrerade klasser är ofta individualiserat och eleverna planerar själva en del av arbetet, annat bearbetas åldersblandat och då ofta i form av temaområden. Avslutningsvis tar jag upp en del av den forskning som genomförts om åldersintegreringens för- och nackdelar.

Ledarstil ?r ett oerh?rt brett begrepp vilket innefattar m?nga olika aspekter. Bakgrunden till unders?kningen grundade sig i att se hur dessa ledarstilar kan appliceras och till?mpas f?r att motivera ut?vare i s? stor utstr?ckning som m?jligt. Syftet med unders?kningen var s?ledes att urskilja hur ledare mellan individuella idrott och lagidrott anv?nder ledarstilar f?r att motivera sina ut?vare.

I mitt examensarbete har jag valt att undersöka matematikindividualisering lite närmare. Mitt syfte var att ta reda på hur två lärare ser på detta och om individualiseringen kommer till uttryck i deras undervisning och i så fall hur. Jag har använt mig av en kvalitativ metod, i det här fallet observationer och intervjuer. Observationerna utfördes i två klasser och intervjuerna gjordes med lärarna för dessa klasser. Genom att använda mig av de här metoderna så hoppades jag få en lite djupare kunskap om hur lärarna i min undersökning tänkte och arbetade.

Förskolans uppdrag är bland annat att skapa goda lärande miljöer och lärandetillfällen som är anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollärare i förskolan använder för att inkludera de barn som anses vara inåtvända. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Vilka strategier använder förskollärare i förskolan för att inkludera inåtvända barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollärare, vad gäller stödbehovet hos inåtvända barn? För att få svar på dessa frågeställningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollärare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhållningssätt, bemötande, engagemang, tillrättalagd lärandemiljö och ett individualiserat arbetssätt är strategier som kan bidra till att de inåtvända barnen inkluderas i lärande och socialt samspel..

Syftet med studien var att undersöka hur och i vad mån några lärare arbetar med individualisering, vilka variationer som fanns mellan några klassrum med avseende på individualisering samt hur variationerna kunde förstås. Dessutom hade studien för syfte att undersöka vilka pedagogiska praktiker som skapades och hur de kunde förstås ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien hade en kvalitativ ansats där semi-strukturerade observationer stod till grund för datainsamling. Resultaten av studien var bland annat att lärarnas synsätt och åsikt kring fenomenet individualisering skapade variation i hur och i vilken mån som individualisering utspelades i klassrum. Slutsatsen av studien var att verksamheter arbetar med individualisering på olika sätt och att individualisering skapades i större utsträckning i de klassrum som följde ett eget arbetssätt snarare än de som arbetade med färdigt undervisningsmaterial..